Network Menu

Textilentreprenör i Istanbul

Text: Mi Karlsson Bergkvist

Den tionde januari 2015 firade Jessica Lundgren sitt tioårsjubileum i Istanbul. Hon är född och uppväxt i Göteborg, men har genom arbete och eget intresse rest mycket, både i Europa och också Asien. Jessica har alltid haft ett genuint intresse för färg och form och redan i de tidiga skolböckerna finns skisser och anteckningar inklämda bland verbböjningar och mattetal. Det självklara valet för utbildning var en examen som textilekonom vid Textilskolan i Borås. Därefter väntade jobb på bland annat Kapp Ahl och JC.

Jessica landade i Istanbul tack vare att New Wave ville öppna en verksamhet i Turkiet och under ett och ett halvt års tid fick hon starta, genomföra och avveckla rörelsen.

— Det är inte många som har hela företagscykeln på sitt C.V., skämtar Jessica, som tycker att projektet också var mycket lärorikt.

Under tiden hade Jessica hunnit förälska sig i Turkiet och Istanbul och ville gärna stanna kvar då arbetet med New Wave var avslutat. Hon satte därför igång sitt eget företag. Jessica samlade sina upparbetade kontakter i Sverige och i Turkiet och dessa sammantaget med ett gott renommé inom branschen, ett eget intresse och en drivkraft, startade hon JLU Products.

JLU Products

Turkiet har varit topp tre i världen på textilproduktion. Exakt var de befinner sig i dagsläget är Jessica inte hundra procent säker på, men de är fortfarande i toppskiktet. Närheten till EU och dess regler beträffande beredningsprocesser, färgning och arbetsförhållanden i fabrikerna gör att man till största delen kan vara säker på kvalité och säkerhet, både för produkterna och också de anställda.

— Turkarna är måna om sitt rykte, menar Jessica. Jag tror att om jag vill ha en annan tillverkningsmetod eller om jag skulle opponera mig mot eventuella missförhållanden till exempel i en fabrik, så skulle lyssna till det. På det viset skulle också jag kunna bidra till att förbättra, om jag upptäcker att något inte fungerar tillfredställande.

Organisk bomull är populärt. Ett tag var det högsta trend, men nu har nyhetens behag lagt sig något. Vissa kunder är beredda att betala för att få en hög nivå av organiskt, hela vägen från jordbruk fram till den färdiga produkten. Andra tycker att kvalitetssäkra hela processen blir allt för kostsamt och lägger sig någonstans på mitten. Det finns hela spektret, menar Jessica. Trenderna kommer och går; vilken typ av kläder som efterfrågas, vilken typ av kvalité, design och färg.

— Barnkläder är i ropet just nu, berättar Jessica. Det ska vara högkvalitativa kläder. Tack vare att föräldrarna blir allt äldre är de mera köpstarka och vill gärna satsa på bra produkter till sina barn. Förutom att kläderna ska vara av hög klass så köper de också flera plagg.

Hemma – där jag har min tandborste

Jessica har alltid haft en förkärlek att prova på nya saker, resa till spännande platser och har under sina tio år funnit sig väl tillrätta i Turkiet.

— Där jag har min tandborste, där är jag hemma. För närvarande tror jag att jag har sammanlagt sju tandborstar på olika ställen i världen, säger Jessica och skrattar. Här hemma, min pojkväns sommarhus, på några olika ställen i Sverige, och så vidare. Jag har nog lätt för att ordna så att jag känner mig hemmastadd snabbt och försöker anpassa mig till situationen.

Jessica är mycket förtjust i Turkiet. Framför allt är det mixen mellan öst och väst som tilltalar henne.

— Det är ett vackert land med närhet till många intressanta semestermål och har mycket att erbjuda med kultur och mat. Närheten till Sverige är givetvis också ett plus och det jag saknar från Sverige är naturligtvis det som de flesta andra utlandssvenskar längtar efter, naturen, familjen och vännerna.

I det dagliga livet längtar hon emellanåt efter svenskarnas disciplinerade sätt att göra saker. I Turkiet saknas det ibland struktur och trafiksituationen som är kaotisk, är ett exempel på detta. Det skärpta politiska läget är också något att ta i beaktande och Jessica säger att hon dagligen upplever åtstramningar på olika sätt. Atmosfären har blivit annorlunda och mer konservativt.

— Så länge jag upplever att jag inte blir diskriminerad på grund av att jag är utlänning så tänker jag stanna här.

Jessica – en syster för sina turkiska väninnor

För Jessica har utanförskap aldrig varit ett problem i Turkiet, och under sina tio år har hon fått många turkiska vänner och flera av dessa talar om henne som ”sin syster”.

— Turkarna är mycket gästvänliga och redan på ett tidigt stadium då jag kom hit, fick jag många spontana inbjudningar både från turkar och från andra västerlänningar. Jag blev medbjuden på middagar och tillställningar och sögs in i gemenskapen direkt.

Jessica uppskattar mötet med turkarna, den turkiska kulturen och att när tillfälle ges, prata om de sociala skillnaderna och hemliga kulturella koderna som den gästande turisten kanske inte kommer i kontakt med. Familjen är exempelvis mycket viktig i det turkiska samhället. Eftersom man inte har vårt sociala skyddsnät måste man förlita sig till familj och släktingar för att kunna klara sig. Jessica berättar att hon fått förtroendet att prata med yngre kvinnor, bland annat om relationer och att de i mötet med henne har vågat öppna sig. Tillsammans kan de jämföra hur Turkiet fungerar i förhållande till andra länder. När turkiska ungdomar vill gå ut på en date sker detta i hemlighet och det är inte ovanligt att man ljuger sin familj rätt upp i ansiktet.

— De hittar på lögner eller sätt att kringgå sanningen för att kunna få göra saker, leva sitt liv som de själva önskar, säger Jessica. Anledningen till att man diktar ihop historier är att man vill slippa det tjafs och konflikter som sanningen skulle medföra. Man löser situationen på det här sättet och för dem är det ingenting konstigt.

 

— Dessa möten, när jag ges förtroende att på nära håll få ta del av deras levnadssätt och livssyn tycker jag är oerhört spännande. Jag försöker ställa raka, öppna frågor och jag tror att de har förstått att jag har ett genuint intresse av att få lära mig något om deras sätt att tänka och leva, och inte är ute efter att snoka i deras privatliv i allmänhet.

 

Släpp lös din nyfikenhet och vinn en ny kultur

Jessica anser sig vara privilegierad som fått komma så nära det turkiska samhället och människorna som hon gjort under sina tio år i Istanbul.

— Det gäller att vara öppen till den nya kulturen, menar Jessica, att själv ta kontakt och initiativ, att aktivera sin nyfikenhet och följa med på de saker som erbjuds. På så sätt känner sig Jessica delaktig och får ut oändligt mycket mer av sin tillvaro. 

Att lära sig språket, i alla fall tillräckligt för att klara av vardagen, tycker Jessica är viktigt både för överlevnad och för att visa respekt för det nya landet. Själv talar hon idag en hyfsat bra turkiska och säger att hon gärna övar med taxichaufförerna, som vanligtvis är pratglada. Hon menar att det är viktigt att först och främst komma ihåg att det är vi själva som valt att vara i ett främmande land. Vi är trots allt bara gäster.

Jessica Lundgren (foto: privat)

Jessica Lundgren (foto: privat)

Istanbul (Foto: Privat)

Jessica Lundgren i Istanbul (Foto: Privat)

Jessica Lundgren i Istanbul (Foto: Privat)