Network Menu

I skuggan av Nordkorea

Text: Jenny Davås, avdelningsordförande, SWEA Seoul

Map of East Asia

Map of East Asia
[CC BY-SA 4.0-3.0-2.5-2.0-1.0 via Wikimedia Commons]

Söndagen den 3 september 2017 utför Nordkorea sitt sjätte kärnvapentest och världens ögon riktas återigen mot Koreahalvön. En massiv mediarapportering börjar och den bild som förmedlas är att kriget kan bryta ut vilken sekund som helst. Omvärldens reaktioner och starka fördömanden mot kärnvapensprängningen låter inte heller vänta på sig och sanktionerna mot landet skärps ytterliggare.

Trots den nattsvarta bild som media målar upp så rullar livet på som vanligt här i Seoul, vilket gör att västvärldens mediabevakning av situationen står i stark kontrast mot hur många av oss upplever situationen här. Samtidigt påverkas vi av den mediabilden och många frågor väcktes, framförallt av anhöriga hemma i Sverige. I samband med vårt extrainsatta årsmöte några dagar efter provsprängningen kom mycket funderingar och frågor fram som vi inte själva kunde besvara. Då vi har två medföljande vars respektive jobbar för Neutral Nations Supervisory Commission (NNSC) och ambassaden här blev det därför naturligt att ta kontakt med dessa för ett informationsmöte. I och med detta kände vi också att det var viktigt att våra respektive fick möjlighet att delta.

Mattias Chu, biträdande myndighetschef vid Sveriges ambassad i Seoul, samt överste Anders Stach, en av delegaterna i den svenska delegationen vid NNSC, var de som höll i informationsträffen. Under några timmar fick vi höra om det viktiga arbete som de utför, vilket gav oss en ökad förståelse för de processer som pågår, ofta i det tysta, samt en mer mångfacetterad bild av den situation som råder just nu. Efter kvällens slut hade vi fått svar på många av våra frågor.


Namdaemun – Södra porten på koreanska; Foto: Ola Davås

Namdaemun – Södra porten på koreanska
Foto: Ola Davås

Svenska ambassaden i Seoul

Sverige har en lång historia med Sydkorea. I samband med Koreakrigets utbrott 1950 bidrar Sverige med ett fältsjukhus i Busan och gör en betydande insats för att rädda människors liv. Under 1959 upprättas de diplomatiska förbindelserna mellan länderna och sedan 1977 har Sverige haft en ambassad i Seoul. Sverige är också ett av få länder som även har en ambassad i Pyongyang, Nordkorea sedan 1975. Här spelar ambassaden en viktig roll bl.a. genom sitt s k skyddsmaktsuppdrag som innebär att Sverige bistår medborgare från USA, Kanada och Australien som av olika skäl kan behöva konsulärt stöd i Nordkorea.

Ett alltmer spänt säkerhetspolitiskt läge

Den säkerhetspolitiska situationen på Koreahalvön har under senare år utvecklats till att bli alltmer spänd. Sedan den senaste interkoreanska förhandlingsomgången mellan Syd- och Nordkorea havererade i december 2015 har Nordkorea genomfört tre kärnprovsprängningar och fler än ett trettiotal missiltester, i strid med internationell rätt och FN:s resolutioner. Agerandet reflekterar hur landets ledare Kim Jong-uns deklarerat att regimen snarast möjligt avser förvärva en egen trovärdig kärnvapenarsenal för att hantera det hot som den menar att framförallt USA utgör. I takt med nämnda utveckling har FN:s säkerhetsråd antagit en rad resolutioner, som inför såväl diplomatiska som ekonomiska sanktioner, med starkt stöd av en ny amerikansk Trump-administration som också förklarat att Nordkoreas militära förmågeutveckling inte längre kommer att tolereras.

Mattias Chu och Jenny Davås

Mattias Chu, biträdande myndighetschef vid Sveriges ambassad i Seoul och Jenny Davås, SWEA Seouls ordförande
Foto: Jenny Chu

Ambassadens bedömning

Den säkerhetspolitiska bedömningen baseras på kontakter med den sydkoreanska regeringen samt militära och civila bedömare i Sydkorea, men också på all den information som följer av hela UD:s nätverk av ambassader och kontakter med andra länder, vilket även Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd tydligt bidrar till.

– De många detaljerna, som vi givetvis inte alltid kan gå in på, bildar ett mönster som sammantaget förklarar varför vi i nuläget drar slutsatsen att ett krig inte är nära förestående, framhåller Mattias Chu, biträdande myndighetschef och ambassadråd vid ambassaden i Seoul.

Situationen beskrivs dock som allvarlig och att den kan förändras snabbt, men med tillägget att det också pågår en hel del arbete för att skapa förutsättningar för att den spända situationen ska kunna trappas ned.

– Det rör sig om diplomatiska, politiska, ekonomiska men även militära processer som förbereds. Flera av de pågående processerna är sådana att de kräver tid. Det är i sammanhanget också viktigt att förstå att många militära åtgärder vidtas rutinmässigt för att demonstrera att det finns en tillräcklig försvarsförmåga, inte för att de utgör förberedelser för krig. Media är dock ofta snabb med att lyfta eller vinkla detta på ett sätt som inte sällan skapar oro över situationen, fortsätter Mattias.

NNSC´s konferensrum i Panmunjeom

Jenny Chu, Karin Tibblin, Jenny Davås, Unni Nøklebye och överste Anders Stach vid NNSC´s konferensrum i Panmunjeom

EU och de andra nordiska ambassaderna gör samma bedömning av läget och inget land avråder från resor till Sydkorea. Däremot räknar man med att Nordkorea kommer att fortsätta utmana det internationella samfundet genom att provskjuta fler missiler och genomföra fler kärnvapenprov som strider mot internationell rätt vilket i sin tur återigen väntas skapa en mediabild som skapar ökad oro för många svenskar.

– I ett sådant här läge är det därför viktigt att man försöker skaffa sig en egen uppfattning och en så balanserad bild som möjligt över situationen. Är man orolig ska man självklart alltid känna sig välkommen att kontakta ambassaden, avslutar Mattias Chu.

NNSC – Neutral Nations Supervisory Commission

På den 38:e breddgraden, ca fem mil från Seoul, går den militära demarkeringslinjen, MDL, ”gränsen” mellan Nordkorea och Sydkorea. Där ligger också DMZ, den demilitäriserade zonen, vilket det fyra kilometer breda området längs gränsen mellan Nord- och Sydkorea kallas och som sträcker sig 25 mil mellan Koreahalvöns östkust och västkust. Inne i DMZ ligger Panmunjeom där man finner Neutral Nations Supervisory Commissions (NNSC) camp som ligger på platsen där vapenstilleståndsavtalet undertecknades.

Det var den 27 juli 1953 som de stridande ländernas militära befälhavare signerade avtalet vilket begränsade ländernas militära närvaro intill MDL. För att säkerställa detta fick de två stridande parterna välja två nationer var som hade till huvuduppgift att som oberoende observatörer övervaka avtalet. I och med detta bildades NNSC där United Nation Command (UNC) valde Sverige och Schweiz och Nordkorea valde Polen och Tjeckoslovakien, som de länder som skulle ingå i kommissionen.

Idag består NNSC av Sverige, Schweiz och Polen då Nordkorea tvingat dåvarande Tjeckoslovakien att lämna delegationen 1993 i samband med att de splittrades till två självständiga nationer, Tjeckien och Slovakien. Polen fortsatte att vara aktiv i den norra delen fram till 1995 då Nordkorea slutade att erkänna NNSC och därefter har det inte funnits någon dialog med Nordkorea.

SWEA Seoul AO Jenny Davås och överste Anders Stach; Foto: Jenny Chu

SWEA Seouls ordförande Jenny Davås tillsammans med överste Anders Stach
Foto: Jenny Chu

År 2010 utökades kommissionens uppgifter till att även övervaka de stora militärövningar som Sydkorea och USA genomför för att säkerställa att dessa är avhållande och defensiva i sin karaktär. De har även fått i uppgift att övervaka inspektioner av Sydkoreas frontförbands posteringar samt utbilda de sydkoreanska frontförbanden i preventivt syfte. Små misstag som exempelvis ett vådaskott kan i ett spänt läge, som det vi har idag, leda till något mycket större utan att det är avsikten.

Konflikten mellan Nord- och Sydkorea har pågått länge men efter vapenstilleståndsavtalet 1953 är den förutom kopplat till nationell säkerhet av mer psykologisk karaktär.

– Stora högtalare står uppställda på den syd- och nordkoreanska sidan och där förmedlas olika typer av information/propaganda, oavsett tid på dygnet och ljudnivån varierar väldigt. Konflikten går i vågor och just nu är vi i en period då läget är mer spänt, konstaterar överste Anders Stach.

Anders Stach och hans kollegor konstaterar även att det inte är någon ökad aktivitet från den nordkoreanska sidan uppe vid gränsområdet och han tror inte heller att det finns något intresse av att attackera Seoul.

Konstitutionen på båda sidor säger att länderna en dag ska återförenas. Oavsett tonläget ute så har kommissionen sitt stående möte en gång om dagen i sitt högkvarter på conference row som ligger i det som kallas JSA, Joint Security Area. Dörren mot nord står alltid öppen och mötesprotokollen läggs efteråt i ett postfack som i dagsläget har stått orört sedan drygt tjugo år tillbaka. Någonstans finns ändå förhoppningen om att Nordkorea en dag ska närvara vid mötena.

Både ambassaden och NNSC ger en samstämmig bild av läget. Situationen är väldigt spänd och man ska på inga sätt negligera det skarpa tonläge som är men heller inte överdramatisera. ”Hoppas på det bästa men planera för det värsta” var något som Anders Stach tryckte på. Han menade att var och en måste gå till sig själv och någonstans ställa sig frågan Hur känner jag inför denna situation? Går jag runt och känner oro för mig eller för min familj så är jag kanske inte på rätt plats just nu?

Avslutande tankar

Seoul Tower; Foto: Ola Davås

Seoul Tower
Foto: Ola Davås

Jag tror att SWEA fyller en oerhört viktig roll då gemenskapen man får med de personer som lever här och har samma vardag som du själv blir oerhört viktiga, framförallt i allvarliga situationer. Det är lätt att i en spänd situation som detta bli färgad av den oro som familj och vänner känner då de i första läget bara ser den bild som media förmedlar. För oss blir det naturligt att man pratar om det som sker och hur man också reagerar, ofta olika, på situationen. Vi delar också med oss av den information vi får till varandra. I SWEA ska våra medlemmar få möjlighet att ventilera känslor och åsikter med andra som är i samma situation och vår uppgift ska inte vara och kommer inte att vara rådgivande utan den uppgiften hänvisar vi till ambassaden och andra instanser.

Både ambassaden och NNSC talade om hur man kan tänka kring en krissituation, oavsett om det handlar om naturkatastrofer eller krig och gjorde jämförelsen med att ha en hemförsäkring och en brandsläckare. Du hoppas på att inte behöva använda dem men om olyckan är framme så har du en plan. Att ha tänkt tanken och pratat ihop sig som familj hur man ska gå tillväga i en eventuell krissituation är en annan viktig sak. Att ha uppdaterad kontaktinformation, hålla sig uppdaterad med ambassadens hemsida samt lokala myndigheters rekommendationer. Sedan är det förstås svårt att planera för alla olika scenarion men att ha det praktiska på plats, att förnödenheter finns hemma som vatten, en transistorradio med extra batterier, kontanter, då har man gjort vad man kan för att förbereda sig om det värsta skulle ske. Planera för det värsta, hoppas på det bästa.

Här i Seoul fortsätter livet som vanligt. Vi i SWEA fortsätter att planera och genomför gemensamma aktiviteter och ser fram emot många trevliga stunder tillsammans, såsom marknadsbesök, middagar och den återkommande bokklubbsträffen varje månad. Med vetskapen om det arbete som utförs i det tysta, och att diplomatiska ansträngningar burit frukt i mer än 60 år på Koreahalvön, väljer i varje fall jag att dra slutsatsen att jag kan sova gott i natt också — så länge vår ettåring Erik tillåter det…